Du behöver inte se sjuk ut för att ha en ätstörning eller ha ätproblematik!
"Vi kallar det för att vara 'lite hälsosam'. Att vi bara bryr oss lite grann. Men när mat, träning och spegelbilden blir ett heltidsjobb är det inte normalt längre – det är fångenskap i det dolda."
Jag får ofta höra "jag är som alla andra som tänker på vad jag äter och hur jag håller mig i form". Ibland stämmer det, men ibland betyder "lite" egentligen väldigt mycket: tankar som aldrig tar paus, regler som styr vardagen och en oro som slår till så fort maten eller träningen inte blir som planerat. Det finns varken plats i huvudet eller tid i vardagen för det du gjorde förut, innan allt det här började.
Varför jag säger ätproblematik
Många känner inte igen sig i ordet "ätstörning". De tänker på en diagnos, på sjukhus och på någon som är mycket mager, och därför söker de aldrig hjälp.
Jag använder hellre ordet ätproblematik. Det rymmer allt från det som "bara" skaver varje dag till det som uppfyller kriterierna för en diagnos.
Bilden vi har stämmer sällan
Ätproblematik kan drabba alla, oavsett kön, ålder, kroppsstorlek och bakgrund. För de allra flesta syns det inte alls utanpå. Man ser frisk ut, fungerar på jobbet och ingen i omgivningen anar något.
Därför förstår många inte själva att det de kämpar med har ett namn. En del som faktiskt söker hjälp får dessutom höra att de "inte väger för lite". Men lidandet mäts inte i kilon. Ätproblematik är plågsam oavsett vikt och kroppsform.
Varför uppstår det?
Det finns sällan en enda orsak. Ett sätt att förstå det är att tänka i tre lager:
Sårbarheten är det som fanns innan: gener, personlighet, familj, kultur, ideal kring kropp och hälsa och ett generellt behov av kontroll.
Det som sätter igång kan vara en kris, något svårt som händer, en stressig period eller en viktnedgång efter sjukdom, diet eller träning. När självkänslan sviktar växer behovet av kontroll.
Det som håller kvar växer fram när fokuset på mat, kropp och vikt styr allt mer av tankar, känslor och vanor. Känslan av kontroll kan kännas bra, och ofta kommer dessutom beröm från omgivningen, som "vad duktig du är" eller "vad bra du ser ut". Det gör mönstret ännu svårare att släppa.
Det som startade problemen är ofta inte samma sak som håller dem kvar, och det är i det tredje lagret som förändringen kan börja.
Samma kärna, olika former
Det finns flera ätstörningsdiagnoser, till exempel anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. Grundproblemet är i regel detsamma: att vi har ett för stort fokus på mat, kropp, vikt eller hälsa och en stark önskan om kontroll.
Därför är det inte ovanligt att man vandrar mellan diagnoserna över tid. Den som en gång har svält sig kan senare börja hetsäta, och bulimi kan övergå i hetsätningsstörning. Skillnaden ligger främst i balansen mellan att lyckas kontrollera ätandet och att tappa kontrollen över det. Inom KBT kallas det ett transdiagnostiskt synsätt: vi arbetar med mekanismerna. Det betyder att vi arbetar med det gemensamma kärnproblemet – kontrollbehovet och tankarna på mat och kropp, istället för att stirra oss blinda på vilken specifik etikett du har just nu.
Den största gruppen är den som få känner till
Det här förvånar många: knappt hälften av alla som har en ätstörning passar inte in i någon av de klassiska diagnoserna. De hamnar i gruppen annan specificerad ätstörning. Det kan till exempel handla om att:
ha alla tecken på anorexi, men normal vikt
hetsäta och kompensera, men inte tillräckligt ofta för att det ska räknas som bulimi
äta mycket, framför allt på natten
kompensera efter måltider utan att hetsäta
Det här är ingen lindrigare variant. Det orsakar lika mycket lidande, men många går runt i åratal utan att veta att det finns hjälp att få.
Hit hör ofta också ortorexi, ett tvångsmässigt fokus på att äta "rätt" och "rent". Utifrån kan det se ut som en ovanligt sund livsstil. Inifrån kan det vara regler som styr allt, stress när de bryts och ett liv som har krympt.
Känner du igen dig?
Tankar på mat, kropp, vikt eller träning tar stor plats, större delen av dagen.
Du blir orolig, ledsen eller arg på dig själv när du "tappar kontrollen".
Du har regler för vad du får och inte får äta, och mår dåligt när de bryts.
Det är svårt att äta tillsammans med andra eller att vara spontan kring mat.
Du tränar mer än du egentligen orkar eller har tid med.
Du hetsäter, eller försöker kompensera efter att du har ätit.
Din självkänsla går upp och ner med vågen, maten eller hur kroppen känns.
Då behöver du inte vänta tills det blir "tillräckligt illa". Du behöver ingen diagnos för att förtjäna hjälp.
Hjälp finns, och den fungerar
Hjälp finns – och den fungerar. KBT är ett starkt verktyg vid hetsätning, bulimi, känsloätande, ortorexi och den där ospecifika ätproblematiken som skaver i vardagen. Till dig som tvivlar på om ditt mående är "tillräckligt allvarligt" för att söka hjälp: det är det. Din kamp räknas.
Inom den traditionella vården är fokuset nästan uteslutande på maten och tankarna. Det är en bra början, men min erfarenhet visar tydligt att det krävs mer för att inte fastna. För att verkligen komma vidare måste hela du vara med på resan. Därför stannar vi inte vid tallriken. Vi arbetar med helheten – från att hitta rätt typ av kost och bygga en sund relation till rörelse, till att använda andning och mindset som verktyg för att ta tillbaka kontrollen över ditt eget liv.
Vill du prata om hur det ser ut för dig? Boka ett kostnadsfritt samtal på shifthabits.com
Följ oss på Instagram @shifthabits.se
Har du mycket låg vikt eller fysiska symtom som yrsel, svimning eller hjärtklappning? Vänd dig då till vårdcentralen eller den specialiserade ätstörningsvården, så att kroppen får rätt stöd direkt. Vi gör det här tillsammans.
Kommentarer